För några dagar sedan skrev jag en kommentar på Facebook med anledning en artikel i Sydsvenska Dagbladet, där de fyra partiledarna i Alliansregering, försöker bemöta kritiken från Riksrevisionen om att Sverige bara når 2 av 20 klimatmål till år 2020. Med andra ord försvara en totalt misslyckad klimat- och miljöpolitik! Vi fick oxå se ett inslag i Svt i veckan, där miljöminister Lena Ek uppgivet hoppades att medborgarna ”kämpar på”. Det låter ju ansvarsfullt och löftesrikt inför framtiden?
De fyra partiledarna hamnade i debattartikeln i Sydsvenskan på två stolar samtidigt, vilket förbryllar. Alliansregeringen påstår att vi minskat våra utsläpp med 20 % sen 1990, tvärt emot Naturvårdsverkets uppgifter att Sverige ökat sina utsläpp med 15 %, när man räknar in de utsläpp som sker i andra länder för vår skull vid produktion av varor vi importerar.
Och sen för att öka förvirringen skriver partiledarna inom Alliansen: ”För klimatets del spelar det ingen roll var i världen utsläppen sker – det viktiga är att de minskar.”
Med andra ord är partiledarna bekymrad över något som man förnekar! OK det är ett fall framåt, då partiledarna ändå erkänner att det finns utsläpp utanför landets gränser som vi ”kanske” drar nytta av men inte vill erkänna fullt ut!
I detta sammanhang lyfter bloggarna Cornucopia och Flute några intressanta fakta kring Kinas energianvändning som vi i Sverige drar nytta av och som vi inte fullt vill erkänna att vi är beroende av.
”2012 stod kolet för 68% av Kinas energikonsumtion och kolkonsumtionen har stigit med 176% sedan år 2000. Under samma period har landets oljekonsumtion stigit med 116%, gaskonsumtionen med 487%, vattenkraften med 286%, kärnkraften med 481% och övrigt förnyelsebart med 4357%.
Konsumtionen av kärnkraft och övrig förnyelsebar är dock totalt bara 54 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter), vilket kan jämföras med ökningen av kolkonsumtionen 2011 – 2012 på 112 Mtoe.
Kinas energianvändning
Den som stirrar sig blind på den procentuella ökningen av mikroskopiska energikällor kommer definitivt dra felaktiga slutsatser. En annan jämförelse kan vara att konsumtionen av fossil energi ökat 1 540 Mtoe per år, sedan år 2000. Kärnkraft och övrig förnyelsebar energi har ökat 49 Mtoe under samma period.”: skriver Cornucopia.
”Det kommer också allt fler tecken på att Kinas ekonomi håller på att bromsa in. Idag skriver SvD:s Ola Wong om hur Kina stänger stålverk för att minska överkapaciteten, fast regeringen skyller stängningarna på att att de är en del i kampen mot föroreningar. Överkapaciteten är i sin tur en indikation på lägre aktivitet i den kinesiska industrin och byggsektorn. Vid byggen går det ju förutom cement (där Kina producerar mer cement än hela resten av världen och har femfaldigat sin produktion sedan 1994) även åt stål till balkar med mera. Även vad gäller stål ligger Kina i topp i världen – under 2012 producerades bara i Hebei, provinsen runt Beijing, lika mycket stål som hela EU och Kina stod 2013 för nära hälften av världens stålproduktion.”
Vill bara påminna om att Kinas energianvändning omräknat till CO2-utsläpp per capita/person är ca hälften av Sveriges officiella CO2-utsläpp! Och så länge vi, (Sverige och andra länder i Nord) framhärdar att räkna CO2-utsläppen i varje land och inte tar hänsyn till inbäddade energi/utsläpp från importvaror som konsumeras i ett annat land, kommer vi heller aldrig att kunna styra upp och minska utsläppen globalt!
Strutsbeteende, att leva i en falsk verklighetsuppfattning, har aldrig i längden varit framgångsrik!
—————————
Vi har tidigare skrivit många artiklar i ämnet och om decoupling och att våra låga CO2-utsläpp i Sverige är en myt.
